väntan som du känner känner jag, det ovissa innombord som ligger som en svart klump innom mig som äter upp mig innnom bords...

för att är det inte så att när man är med någon som man gillar otroligt mycket ensam så är de "vi" och bara vi?

men så fort vi inte är vi så är vi dom.....

och det är då tankarna kommer för när vi är vi så finns det bara känslor, röster, viskningar och heta blickar?

men eller hur är det så för om man är dom så snurrar det åt olika håll?

ibland är det nog så..

men mitt blod pumpar i takt till låten i gungan...till låten på planet igenom dom rosa molnen...

men herregud tänker jag för ibland blir jag bara så förundrad av mig själv hur folk igentligen känner mig bättre än jag själv visste att jag gjorde hur någon vet vad man ska göra innan man äns man tänkte tanken själv... men det är lite kul för jag blir så förvånad haha är jag en öppen bok eller vill du bara lära känna mig ? vill du veta hur jag fungerar och gillar du det... jag hoppas det... för ibland så känner jag att inget kan gå fel.. inte om vi är vi och bara vi i världen....

men det är juh inte så lätt om man inte utrotar alla på jorden men det blir juh lite komplicerat haha och jag vill inte det heller... jag vill kunna känna mig stolt över att ha dig i mitt liv visa alla vilken underbar person du är och hur glad du gör mig...

min pappa sa en sak jag verkligen tänker på....

han sa :

Yohanna? jag märkte idag att du verkligen var dig själv....

jag sa:

Är jag inte alltid ja?

pappa:

Meh klart du är dummer, men nu idag var du bara dig själv annars ändras du och ska försöka va så mycket....

och det är bra för du är så bra när du är dig själv...

jag:

jasså? det kanske jag var tänkte inte på mig själv utan bara på <3<3<3...  just då och det kanske var de då?

pappa: 

ja kanske det, hon var underbar, trevlig,söt och rolig, jag gillar henne och hon är verkligen välkommen när hon vill...

jag:

tack pappa det betyder massa, jag älskar dig...

pappa: 

jag älskar dig med stumpan...

och det är nog sant...jag är verkligen bara mig själv med dig tror du har märkt det oxå... du gör mig trygg...i mig själv, i dig...

och finns nog inga andra som snurrar åt vårat håll hahah:)

men jag gillar att snurra i takt med dig och jag gillar att vårat blod pumpar till samma beat, och jag gillar våra steg i natten som är näst intill identiska...

för jag kan inte släppa tanken på dig...

jag kan inte sluta drömma om dig....

jag kan inte sluta förundras...

för du är speciell....

och jag är orginell...

en slags rebellisk relation sen första kvällen vi möttes... så sant...

sen dess glöder vi...

sen dess brinner vi...

det brinner i mig för dig hjärtat...

det finns något jag inte kan släppa.. och jag vet att du inte kan ta in det..

men det behövs inte för jag vet att du vet...

du behöver inte se in i mina ögon för jag vet vad du känner om du skulle göra det...

vi behöver inte snurra fort bara vi fortfarande snurrar åt samma håll hand i hand...

jag vet att tankarna ibland tar över men vi behöver inte tankar när vi håller om varandra...

vi behöver inte hjärnor när vi är med varandra för du är mindblowing...

när min röst tränger in i ditt huvud och musiken pumpar i dina ådror tänker du vell inte på allt annaat...

när jag lyssnar tänker jag inte...

då känner jag bara...

för känslan är det man överlever på...

du får mig att överleva...

jag ger inte upp för att jag inte vill backa...

jag är inte som alla andra...

och jag känner att jag tjatar och kanske säger way too mutch too take men du bestämmer om du vill läsa eller inte...

men jag vet att du och jag sitter i samma situation....

för jag vet inte och du vet inte..

men det är inte värt att släppa taget om...

du är värd att inte släppa<3

hoppas jag inte separ för mkt haha