och hjärtat är på vänster sida och jag står mellan bubblan och steget jag har tagit utanför och jag måste erkänna att jag är livrädd nu när jag klivit ut men jag mår så bra av att ha tagit det steget för det har fått mig att vinna något otrioligt bra på det, lördagen i rummet var först steget och jag är nära på att kliva ut bubblan med andra benet oxå, för jag vet att inne i min bubbla är jag trygg och inget kan skada mig, det är där jag är och lever i vanliga fall, men jag tänker faktiskt kliva ut tror jag för du vet om du oxå kliver ur bubblan kan vi skapa en ny större gäntemot  vårat lilla hus på kullen så kommer det inte regna in i bubblan för där kommer vi vara trygga...

det kommer inte kunna skada oss i bubblan...

det är där min famn alltid kommer att värma dig från kylan utanför, det är där min kyssar kommer ge dig kärlek och närhet, det är där jag alltid kommer torka dina tårar, det är där jag kommer finnas för evigt, där inget kan skada , där inga ord kommer in förutom våra..

där kan inga andra skada för jag tror vi har en liten bubbla så som huset just nu kommer vi knapt in för att vi båda står med fötterna i varsin bubbla i rädsla för att kliva ut och skapa en egen bubbla, men jag kan leva med det för ett tag för det känns oxå bra men tryggheten drar mer än leva i min bubbla jjag vill inte vara den som inte tar steget och jag vill inte kliva tillbaka dit ige för nu när jag har skapat en ny bra bubbla känns den gammla inte alls så trygg som jag trode den var för jag känner mig tryggare i dina armar med din hand i min och med dina hjärtslag synkat dunkande med mina.

för när jag låg i dina armar även om krogen var full med folk kunnde jag bara tänka på dig och inget annat fanns just då fanns det bara tystnad i mitt huvud något som är oerhört ovanligt efter som tankarna brukar flyga och huvudet fyllas med musik och funderingar på allt annat runt omkring mig men när jag är med dig så tystnar allt och jag hör  bara dina och mina hjärtslag jag hade kunnat somna där i din famn utan problem och jag tror knappt du tänkte då heller även om vi var omringade av alla vi älskade som har olika åsikter så spelade det liksom ingen roll, för iaf jag har väntat på det ögonblicket...

jag tror vi kan bara bra för varandra för du ger mig så mkt, när vi pratar lär du mig saker som jag behöver veta, och dina ekvationer är faktiskt bra...

annars hade jag inte fattat att 4 var vårat lyckonummer^^

och jag ger dig allt mitt estetiska visar dig mina kunskaper innom det, vi ger varandra något vi båda behöver och känslan av din närhet gör mig svag i hela kroppen, när jag vet att du är i närheten känner jag hur alla andra och allt bara försvinner du gör mig starkare och ger mig styrkan att kunna vara mig själv.

jag kan vara mig själv och behöver inte dölja något jag är för det vill jag att du ska se för visst jag är jag och ingen annan är som mig och jag kanske har mina mörka stunder och brister men det har alla men mestadels tror jag att jag är en ganska bra och kärleksfull tjej som bara igentligen vill allas bästa, kanske inte alltid lyckas fulltut men jag är inte perfekt jag kan inte finnas för alla samtidigt även om jag önskar att jag kunde de.

och fanns det något jag kunde göra för att få dig att förstå skulle jag det om jag inte redan gjort det med den del av mitt hjärta du har i ditt armband så kan du få en del till...för jag tror att det finns en liten del som ingen annan än du kan se.. i ögonen, i sången, i orden, i kyssarna, i våra fingertoppar och i mina ådror....

vet inte ens vad jag vill komma men jag behöver skriva av mig ibland men jag tror att du gör mig sååå bra....

och jag tror jag gör dig bra oxå , mer än vad du redan är, du har visat mig mer än jag trode jg skulle hitta i någon, trode det inte fanns någon som du.....

och jag ska säga det till dig någon dag när jag tagit steget ur min bubbla och kanske, förhoppningsvis möter dig halvvägs och skapar en ny finare rosa bubbla med massa mys, ord, värme,musik och sånnt...

men just nu kan vi bara flyta....

för jag väntar och väntar för jag kan aldrig få nog och jag vill stanna med känslan förevigt....

kommer nog inte kunna släppa den...

 

för vi får inte snurra för fort och vi får inte snurra för sakta men vi kan snurra åt samma håll....

vill du hålla mig i handen då?

får jag ge dig en puss?

om jag håller dig nära kan du känna hur min kropp skakar?

för jag hörde dina hjärtslag, 21:21 önskningen och mina drömmar herregud jag kunde inte andas och du kännde....något... vi kände och det gjorde dom andra nog oxå....

nu babblar jag igen men ja herregud mina tankar får mig själv förvirrad ibland men jag har tagit ett steg ut ur bubblan något som jag inte har gjort sedan jag gick i mellanstadiet och var en glad liten skit som inte hade problem, men nu har jag klivit ur bubblan som så längee omkringat mig, och jag spelar med själen och hjärtat nu, jag sjunger för kärleken, lyckan , hoppet...

mitt hjärta du är det som gör mig så bra